Klockan är 14:00 i Stockholm. Samtidigt är den 08:00 i New York, 21:00 i Tokyo och 05:00 nästa dag i Sydney. Att vi alls kan hålla reda på det här beror på ett system som togs fram på 1880-talet och som fortfarande, med vissa nödvändiga kompromisser, styr hur hela världen mäter tid.Tidszoner är ett av de mer underskattade fenomenen i vardagslivet. De flesta vet att de finns, men färre förstår hur de faktiskt fungerar – varför det finns 38 och inte 24, varför Indien ligger på en halvtimmes offset, eller varför Frankrike tekniskt sett har fler tidszoner än USA. Den här guiden reder ut det.
Varför finns det tidszoner?
Jorden roterar 360 grader på 24 timmar. Det innebär att solen rör sig 15 grader per timme relativt jordens yta. Innan tidszoner existerade använde varje stad sin egen lokala soltid – när solen stod som högst var det middag, och allt räknades från det. Stockholm och Göteborg hade alltså lite olika tid, och det var ingen som brydde sig.
Det förändrades med järnvägen. När tåg för första gången rörde sig snabbt mellan städer blev lokaltid ett logistiskt kaos – varje station använde sin egen tid, och tidtabeller gick inte att läsa. Det var järnvägsbolagen i Storbritannien och USA som på 1840- respektive 1880-talet drev igenom de första standardiserade tidszonerna. År 1884 möttes representanter från 25 länder i Washington för att formalisera systemet globalt, med Greenwich i London som nollpunkt.
Principen är enkel: dela jorden i 24 zoner om 15 grader vardera, en timme isär. I praktiken ser det betydligt rörigare ut.
Vad är UTC – och hur skiljer det sig från GMT?
GMT, Greenwich Mean Time, är den ursprungliga referenstiden – baserad på solens position sett från Kungliga Observatoriet i Greenwich, London. GMT användes som global standard i mer än ett sekel.
UTC, Coordinated Universal Time, ersatte GMT som den officiella standarden 1972. Den avgörande skillnaden är att UTC inte baseras på jordens rotation, utan på atomur – extremt precisa klockor som mäter tid baserat på cesiumatomers oscillation. Jordens rotation är nämligen inte helt konstant; den saktar ner något med åren. UTC justeras med skottsekunder när skillnaden mot jordens faktiska rotation blir för stor.
I praktiken är GMT och UTC identiska för de flesta syften. Skillnaden märks bara i tekniska och vetenskapliga sammanhang. Flygledning, internet, GPS och finansmarknader använder alla UTC som referens.
Alla tidszoner i världen definieras som en offset mot UTC: UTC+1, UTC−5, UTC+5:30 och så vidare.
Hur många tidszoner finns det i världen?
Det officiella svaret är 24 – en per timme, runt hela klotet. Det verkliga svaret är 38, eller 39 beroende på hur man räknar.
Anledningen är att flera länder och territorier har valt att använda halvtimmes- eller kvartsofffsets istället för hela timmar. Indien använder UTC+5:30, Nepal UTC+5:45, och Australiens centrala delar UTC+9:30. Det beror vanligtvis på geografiska, politiska eller historiska skäl snarare än på vad som vore matematiskt “rätt”.
Kina är ett extremt exempel åt andra hållet: landet sträcker sig över vad som naturligt borde vara fem tidszoner, men använder en enda – UTC+8 – av politiska skäl. Det innebär att solen i västra Xinjiang inte går upp förrän klockan är 10 på förmiddagen enligt officiell tid.
Frankrike är det land som officiellt använder flest tidszoner i världen – tolv stycken – tack vare sina utspridda utomeuropeiska territorier från Franska Polynesien i Stilla havet till Guyana i Sydamerika.
Vilken tidszon är Sverige i?
Sverige använder två tidszoner under året:
Vintertid: CET – Central European Time – UTC+1. Gäller från sista söndagen i oktober till sista söndagen i mars.
Sommartid: CEST – Central European Summer Time – UTC+2. Gäller från sista söndagen i mars till sista söndagen i oktober.
Klockan ställs alltså fram en timme i mars och tillbaka en timme i oktober. Sverige delar tidszon med de flesta länder i Centraleuropa, inklusive Tyskland, Frankrike, Polen och Spanien.
Varför har vi sommartid?
Sommartid introducerades under första världskriget av Tyskland och Österrike-Ungern 1916 som ett sätt att spara kol – genom att flytta fram klockan fick man en extra timme dagsljus på kvällen och kunde minska belysningskostnader. Sverige införde sommartid 1916 men avskaffade det 1920, för att återinföra det igen 1980.
Den officiella motiveringen är fortfarande energibesparing, men forskning har visat att effekten är marginell och att omställningen medför hälsomässiga nackdelar – framför allt den stressrespons som uppstår när sömnrytmen störs i mars. EU beslutade 2019 att avskaffa den obligatoriska tidsomställningen, men genomförandet har blivit uppskjutet upprepade gånger på grund av att EU:s medlemsländer inte kunnat enas om vilken tid – sommar- eller vintertid – som ska bli permanent standard.
Var går datumgränsen?
Om du reser västerut runt jordklotet lägger du till en timme för varje 15 grader du passerar. Gör du ett varv runt hela jorden har du lagt till 24 timmar – det vill säga ett helt dygn. Utan en korrigeringspunkt skulle du komma hem och tro att det är en dag senare än det faktiskt är.
Det är problemet som den internationella datumgränsen, International Date Line, löser. Den löper ungefär längs den 180:e meridianen – mitt i Stilla havet – och fungerar som en återställningspunkt: korsar du den västerut ökar datumet med ett dygn, korsar du den österut minskar det med ett dygn.
Linjen är avsiktligt böjd för att undvika att dela länder och ögrupper i Oceanien. Kiribati ändrade 1995 sin sida av datumgränsen för att alla öarna i landet skulle dela samma datum, vilket i praktiken gör att Kiribati är ett av de första länderna att fira nyår varje år.
Tidszoner världen runt – några intressanta fakta
Samoa och Tokelau hoppade 2011 över den 30 december helt och hållet när de bytte sida av datumgränsen – från UTC−11 till UTC+13 – för att synkroniseras med Australien och Nya Zeeland, sina viktigaste handelspartners.
Ryssland sträcker sig över 11 tidszoner, från UTC+2 i Kaliningrad till UTC+12 på Kamtjatkahalvön.
Antarktis saknar officiell tidszon. De forskningsstationer som finns där väljer vanligtvis att följa ursprungslandets tid eller det närmaste land som försörjer stationen.
Nepal med UTC+5:45 är världens enda land med en kvartsofffset – en kompromiss mellan Indien (UTC+5:30) och Kina (UTC+8) som valdes för att markera landets självständighet.
Vanliga frågor om tidszoner
Hur många tidszoner finns det i världen?
Det finns 24 standardtidszoner baserade på jordens 360-gradiga rotation, men i praktiken används 38 tidszoner eftersom många länder har valt halv- eller kvartsofffsets mot UTC.
Vad är skillnaden mellan GMT och UTC?
GMT baseras på solens position sett från Greenwich i London. UTC baseras på atomur och är sedan 1972 den officiella globala standarden. I praktiken är de identiska för vardagligt bruk, men UTC används av flygledning, internet och GPS eftersom det är vetenskapligt precisare.
Vilken tidszon har Sverige?
Sverige använder CET (UTC+1) under vintertid och CEST (UTC+2) under sommartid. Omställningen sker sista söndagen i mars (fram) och sista söndagen i oktober (tillbaka).
Varför har inte alla länder hela timmars offset?
Tidszoner är politiska beslut, inte bara geografiska. Länder som Indien (UTC+5:30) och Nepal (UTC+5:45) valde halv- respektive kvartsofffset av historiska eller politiska skäl, ofta för att markera nationell identitet eller för att anpassa sig till ett geografiskt centrum snarare än en gräns.
Vilket land har flest tidszoner?
Frankrike, med sina utomeuropeiska territorier spridda över hela världen, använder officiellt tolv olika tidszoner – fler än något annat land. USA och Ryssland följer på andra och tredje plats.
Varför ändras sommartid fortfarande om EU skulle avskaffa det?
EU fattade principbeslut 2019 om att avskaffa den obligatoriska tidsomställningen, men genomförandet kräver att EU:s medlemsländer enas om vilken tid – sommar- eller vintertid – som ska bli permanent. Eftersom länderna inte kunnat komma överens skjuts genomförandet fortsatt upp.
Sammanfattning
Tidszoner är ett globalt koordineringssystem som uppstod ur järnvägens behov av ordning och som sedan dess formats av geografi, politik och historia lika mycket som av matematiken bakom jordens rotation. Sverige ligger i UTC+1 om vintern och UTC+2 om sommaren, delar tidszon med merparten av Centraleuropa och påverkas av samma sommartidsdebatt som resten av EU.
Vill du se aktuell tid i ett specifikt land eller räkna ut tidsskillnader? Kolla vår sida för tidszon Sverige och undersidor där vi listar aktuella tider för länder världen över.
Hur fungerar tidszoner? Guide till UTC och världens tidszoner
Varför finns det tidszoner?
Jorden roterar 360 grader på 24 timmar. Det innebär att solen rör sig 15 grader per timme relativt jordens yta. Innan tidszoner existerade använde varje stad sin egen lokala soltid – när solen stod som högst var det middag, och allt räknades från det. Stockholm och Göteborg hade alltså lite olika tid, och det var ingen som brydde sig.
Det förändrades med järnvägen. När tåg för första gången rörde sig snabbt mellan städer blev lokaltid ett logistiskt kaos – varje station använde sin egen tid, och tidtabeller gick inte att läsa. Det var järnvägsbolagen i Storbritannien och USA som på 1840- respektive 1880-talet drev igenom de första standardiserade tidszonerna. År 1884 möttes representanter från 25 länder i Washington för att formalisera systemet globalt, med Greenwich i London som nollpunkt.
Principen är enkel: dela jorden i 24 zoner om 15 grader vardera, en timme isär. I praktiken ser det betydligt rörigare ut.
Vad är UTC – och hur skiljer det sig från GMT?
GMT, Greenwich Mean Time, är den ursprungliga referenstiden – baserad på solens position sett från Kungliga Observatoriet i Greenwich, London. GMT användes som global standard i mer än ett sekel.
UTC, Coordinated Universal Time, ersatte GMT som den officiella standarden 1972. Den avgörande skillnaden är att UTC inte baseras på jordens rotation, utan på atomur – extremt precisa klockor som mäter tid baserat på cesiumatomers oscillation. Jordens rotation är nämligen inte helt konstant; den saktar ner något med åren. UTC justeras med skottsekunder när skillnaden mot jordens faktiska rotation blir för stor.
I praktiken är GMT och UTC identiska för de flesta syften. Skillnaden märks bara i tekniska och vetenskapliga sammanhang. Flygledning, internet, GPS och finansmarknader använder alla UTC som referens.
Alla tidszoner i världen definieras som en offset mot UTC: UTC+1, UTC−5, UTC+5:30 och så vidare.
Hur många tidszoner finns det i världen?
Det officiella svaret är 24 – en per timme, runt hela klotet. Det verkliga svaret är 38, eller 39 beroende på hur man räknar.
Anledningen är att flera länder och territorier har valt att använda halvtimmes- eller kvartsofffsets istället för hela timmar. Indien använder UTC+5:30, Nepal UTC+5:45, och Australiens centrala delar UTC+9:30. Det beror vanligtvis på geografiska, politiska eller historiska skäl snarare än på vad som vore matematiskt “rätt”.
Kina är ett extremt exempel åt andra hållet: landet sträcker sig över vad som naturligt borde vara fem tidszoner, men använder en enda – UTC+8 – av politiska skäl. Det innebär att solen i västra Xinjiang inte går upp förrän klockan är 10 på förmiddagen enligt officiell tid.
Frankrike är det land som officiellt använder flest tidszoner i världen – tolv stycken – tack vare sina utspridda utomeuropeiska territorier från Franska Polynesien i Stilla havet till Guyana i Sydamerika.
Vilken tidszon är Sverige i?
Sverige använder två tidszoner under året:
Klockan ställs alltså fram en timme i mars och tillbaka en timme i oktober. Sverige delar tidszon med de flesta länder i Centraleuropa, inklusive Tyskland, Frankrike, Polen och Spanien.
Varför har vi sommartid?
Sommartid introducerades under första världskriget av Tyskland och Österrike-Ungern 1916 som ett sätt att spara kol – genom att flytta fram klockan fick man en extra timme dagsljus på kvällen och kunde minska belysningskostnader. Sverige införde sommartid 1916 men avskaffade det 1920, för att återinföra det igen 1980.
Den officiella motiveringen är fortfarande energibesparing, men forskning har visat att effekten är marginell och att omställningen medför hälsomässiga nackdelar – framför allt den stressrespons som uppstår när sömnrytmen störs i mars. EU beslutade 2019 att avskaffa den obligatoriska tidsomställningen, men genomförandet har blivit uppskjutet upprepade gånger på grund av att EU:s medlemsländer inte kunnat enas om vilken tid – sommar- eller vintertid – som ska bli permanent standard.
Var går datumgränsen?
Om du reser västerut runt jordklotet lägger du till en timme för varje 15 grader du passerar. Gör du ett varv runt hela jorden har du lagt till 24 timmar – det vill säga ett helt dygn. Utan en korrigeringspunkt skulle du komma hem och tro att det är en dag senare än det faktiskt är.
Det är problemet som den internationella datumgränsen, International Date Line, löser. Den löper ungefär längs den 180:e meridianen – mitt i Stilla havet – och fungerar som en återställningspunkt: korsar du den västerut ökar datumet med ett dygn, korsar du den österut minskar det med ett dygn.
Linjen är avsiktligt böjd för att undvika att dela länder och ögrupper i Oceanien. Kiribati ändrade 1995 sin sida av datumgränsen för att alla öarna i landet skulle dela samma datum, vilket i praktiken gör att Kiribati är ett av de första länderna att fira nyår varje år.
Tidszoner världen runt – några intressanta fakta
Vanliga frågor om tidszoner
Hur många tidszoner finns det i världen?
Det finns 24 standardtidszoner baserade på jordens 360-gradiga rotation, men i praktiken används 38 tidszoner eftersom många länder har valt halv- eller kvartsofffsets mot UTC.
Vad är skillnaden mellan GMT och UTC?
GMT baseras på solens position sett från Greenwich i London. UTC baseras på atomur och är sedan 1972 den officiella globala standarden. I praktiken är de identiska för vardagligt bruk, men UTC används av flygledning, internet och GPS eftersom det är vetenskapligt precisare.
Vilken tidszon har Sverige?
Sverige använder CET (UTC+1) under vintertid och CEST (UTC+2) under sommartid. Omställningen sker sista söndagen i mars (fram) och sista söndagen i oktober (tillbaka).
Varför har inte alla länder hela timmars offset?
Tidszoner är politiska beslut, inte bara geografiska. Länder som Indien (UTC+5:30) och Nepal (UTC+5:45) valde halv- respektive kvartsofffset av historiska eller politiska skäl, ofta för att markera nationell identitet eller för att anpassa sig till ett geografiskt centrum snarare än en gräns.
Vilket land har flest tidszoner?
Frankrike, med sina utomeuropeiska territorier spridda över hela världen, använder officiellt tolv olika tidszoner – fler än något annat land. USA och Ryssland följer på andra och tredje plats.
Varför ändras sommartid fortfarande om EU skulle avskaffa det?
EU fattade principbeslut 2019 om att avskaffa den obligatoriska tidsomställningen, men genomförandet kräver att EU:s medlemsländer enas om vilken tid – sommar- eller vintertid – som ska bli permanent. Eftersom länderna inte kunnat komma överens skjuts genomförandet fortsatt upp.
Sammanfattning
Tidszoner är ett globalt koordineringssystem som uppstod ur järnvägens behov av ordning och som sedan dess formats av geografi, politik och historia lika mycket som av matematiken bakom jordens rotation. Sverige ligger i UTC+1 om vintern och UTC+2 om sommaren, delar tidszon med merparten av Centraleuropa och påverkas av samma sommartidsdebatt som resten av EU.
Vill du se aktuell tid i ett specifikt land eller räkna ut tidsskillnader? Kolla vår sida för tidszon Sverige och undersidor där vi listar aktuella tider för länder världen över.